Det visar studentarbetet ”Bakteriologisk diagnostik som underlag för efterföljande åtgärder vid klinisk mastit hos nötkreatur” av Josefin Andersson, SLU. Studien är baserad på en enkätundersökning som visar att de flesta lantbrukare utför åtgärder för olika bakterier, men inte i den utsträckning som förväntades och som är nödvändigt för ett effektivt förebyggande juverhälsoarbete.
Gårdar som odlar själva använder provsvaren som beslutsstöd i en större utsträckning
Gårdar som valt att odla själva på gården fick alltid svar inom 1-2 dagar medan de gårdar som själva tog mjölkprov och skickade vidare till laboratorium fick vänta 3 eller fler dagar på provsvar. Gårdar vars veterinär odlade proven fick i de flesta fall också snabbt provsvar, däremot visar studien att de gårdar som odlat själva använt sig av provsvaren i en större utsträckning.
5 av 89 gårdar som ingick i studien odlade själva bakterier på gården och man kunde se att de använde sina provsvar som beslutsstöd i en större utsträckning än andra gårdar.
Nedan listar vi några intressanta utdrag från studien:
63% vill gärna lära sig mer om mastit för att kunna arbeta förebyggande
54% vill ha en metod där de själva kan odla
18% vill ha snabbare svar även om det innebär osäkrare svar
Ligger dina mastitprovsvar på hög i hyllan eller är inslängda i någon pärm?
Du är inte ensam om att känna att det är svårt att veta vilka åtgärder du ska sätta in baserat på provsvaren. Agricams tjänst Bacticam samlar alla mjölkprovsvar i ett och samma system så att du och din veterinär tillsammans kan fatta väl underbyggda beslut baserat på gårdsdata.
Är du nyfiken på att ta kontroll över mastitbakterierna på din gård och finna nya vägar för ett mer effektivt juverhälsoarbete? 👇
