Ulf Stern var med och grundade IT-bolaget IFS på 80-talet tillsammans med bolagets styrelseordförande, Lasse Karlsson. IFS är idag ett globalt företag med tusentals anställda världen över. Lärdomarna från den resan förs nu över till Agricam och senast i raden är konceptet Livsmjölk – sensorer, applikationer och metoder för en hållbar och ökad produktion.
Förebyggande arbete
“Vi var tidigt ute på IFS, vi ville göra det enkelt att göra rätt, både ur kort- och långsiktiga perspektiv. Det krävdes en del tålamod och idogt arbete med att få branschen att förstå värdet av att digitalisera förebyggande arbete för att undvika kostsamma produktionsstopp,” menar Ulf. Med IFS kunde stora pappersmaskiner hanteras rätt och produktionslivslängden ökade. Det var många som ifrågasatte om det var värt tiden att lägga till nya rutiner och åtgärder. ”Vi hinner inte jobba förebyggande för vi har så mycket akuta och oplanerade händelser,” var någonting som Ulf ofta fick höra i början. Idag är det ingen som ifrågasätter det, man har i stället frigjort tid genom att arbeta mer förebyggande.
Gav resultat
“Produktionsstopp, olyckor och kvalitetsproblem är rekordlåga och den allmänna produktiviteten är mycket hög idag”, säger Ulf Stern och kommenterar att han lockades till Agricam av möjligheterna att få göra den resan en gång till. Han ser stora möjligheter för det svenska lantbruket, som på många områden kommit mycket långt, att ta ytterligare ett steg genom att växla akuta insatser till förebyggande arbeten i besättningen men också på maskiner och utrustning.
Flera system i ett nav
Konceptet Livsmjölk liknar mycket de arbetsmetoder som kommer från industrin och bygger på att ett nav av data skapas i Agricams Djurhälsoportal. Periodiska rutiner, avvikelser och övriga arbeten utgör grunden. Till det adderas information från sensorer vilket kan ses som tillståndskontroller av bland annat juverhälsa, energibalans, kalvhälsa, klövhälsa och fertilitet. Flera av dessa levereras av Agricam och en del kommer från andra system. Allt samlas i Djurhälsopartalen ihop med produktionsdata som sedan kan kopplas till veterinärens journalsystem. I detta flöde kan man följa en individ genom dess produktionslivslängd, från kalv till producerande ko, vilket kommer att underlätta kommunikation, åtgärder och samverkan mellan gård och veterinär.
Samarbetet i branschen är viktig
“Samverkan mellan gård, rådgivare och veterinär baserat på data och historik på besättnings- eller individnivå leder till proaktiva beslut kring förebyggande djurhälsoinsatser” menar Ulf. I början kommer det att krävas en insats med igångkörning av nya rutiner, men vartefter allt faller på plats så kommer effekter i form av ökad lönsamhet och sparad tid. Det sker inte över en natt utan som alltid kommer det att krävas långsiktighet. Med minskade akuta problem och ökad djurhälsa kan gården och besättningsveterinären använda tidsvinster till att utveckla rutiner och personalens kompetens för att ständigt förbättra åtgärder kring förebyggande djurhälsovård.
Produktionsökning och lönsamhet
Agricam räknar med att en gård skall kunna öka produktionen med minst 10 procent över en treårsperiod utan att personalstyrkan ökar. “Vi ser att branschen konsolideras och gårdarna blir allt större. Detta kräver fler och mer precisa hjälpmedel” säger Ulf Stern och avslutar “med våra sensorer och navet av data och åtgärder som finns i Djurhälsoportalen möjliggör vi för gårdar att göra det som övrig svensk industri gjort på ett lyckosamt sätt, att steg för steg växla akuta insatser till förebyggande arbete med fantastiska resultat för arbetsmiljö och lönsamhet.”