Mastit är den vanligaste och mest kostsamma sjukdomen hos Sveriges mjölkkor. Du kan själv ta reda på orsaken genom att ta mjölkprov. Oftast är det bakterier som orsakar juverinflammation och höga celltal. Genom att ta mjölkprov kan du ge rätt behandling och även arbeta förebyggande med juverhälsoarbetet i din besättning.
"Det finns mycket att vinna här. Både för ekonomin och djurskyddet."
Med en bra provtagningsstrategi kommer du att:
- få kontroll över bakterieförekomsten. Är det t ex vanligast med bakterier som smittar mellan kornas juver eller är det miljön som krånglar.
- upptäcka särskilt smittsamma bakterier innan de hinner sprida sig i besättningen såsom Staf. aureus, Strept. agalactiae och Mycoplasma bovis.
- veta vilka kor som ska och inte ska behandlas med penicillin
Du kommer också att kunna skapa kort- och långsiktiga prognoser för ko och juver och få svar på frågor som: ”Kommer kon att snabbt få tillbaka normal mjölk och må bra?” och ”Kan hon på längre sikt bli helt frisk med lågt celltal och inte heller smitta andra?” Utifrån prognoserna kan du gruppera om, kanske avstå seminering eller sätta kor med kroniska och smittsamma mastiter på slaktlistan.
Vilka spenar ska provtas?
Kor med höga celler eller klinisk mastit ska kontrolleras. Juvret undersöks med CMT, ”paddlas”, och juverdelar som visar reaktion 3 eller högre provtas.
Se Agricams mjölkprovtagningsfilm
När är det läge att ta mjölkprov?
1. Vid klinisk mastit (kon visar symtom) för att kunna sätta in behandling snabbt och rätt.
Självklart bör kor med flock eller ännu värre symtom på juversjukdom provtas för att veta om och hur man ska behandla. Penicillin biter inte på alla sorters bakterier och bör ges restriktivt och bara där det gör nytta. Det har t ex usel effekt vid juverinflammation med coli- eller klebsiellabakterier. Dessutom fungerar penicillin dåligt och bara kortsiktigt vid kroniska, uppblossande mastiter. Kor med en lång historia av juverproblem bör bara penicillinbehandlas om de är påtagligt sjuka med sänkt allmäntillstånd. Istället används NSAID-preparat som minskar svullnad, smärta och feber för att kon ska må bättre. I undantagsfall, som vid allvarlig klebsiellainfektion, kan annat antibiotika än penicillin övervägas och då är det viktigt med ett snabbt bakteriesvar.
2. Efter kalvning
Visste du att hälften av alla mastiter beror på infektioner som kommit in i juvret i samband med sinläggningen? Ta för vana att kontrollera juvret på nykalvade kor för att se hur de klarat denna känsliga period. Extra viktigt är det att följa upp sintidsbehandlade kor för att se om behandlingen fungerat. När råmjölken är slut, efter ca tre dagar, paddlar du och provtar de juverdelar som visar CMTreaktion 3 eller högre. Utifrån provsvaret kan du sedan besluta om kon ska gå i smittsam grupp, om hon ska semineras eller slås ut i förtid.
3. Under laktation, vid nyinfektion
Då en ko går från låga till höga celler för första gången bör juvret kontrolleras med CMT och prover tas från påverkade juverdelar. Var snabb här, det är mycket lättare att hitta de bakterier som är orsaken till celltalshöjningen om man tar provet i tidigt skede.
Det är mycket sällan aktuellt att behandla kor med subklinisk mastit med antibiotika akut. Istället behövs provsvaret för att värdera kons prognos, hennes smittsamhet och för att övervaka situationen i besättningen. Om det visar sig att kon har en smittsam bakterie är det kanske läge att omgruppera, låta bli att seminera, sätta upp kon på slaktlista eller sintidsbehandla med antibiotika när det blir dags för det.
4. Före sinläggning
Glöm inte bort att paddla och ta prover från juvret en vecka innan sinläggning, för att sinläggningen ska gå väl och för att kunna utnyttja möjligheten till sintidsbehandling på bästa sätt. Mjölkprov från påverkade juverdelar i kombination med juverhistorik, celltal och juverhälsoklass får avgöra om och i så fall hur kon ska sintidsbehandlas. Kor med bakterier som är okänsliga för penicillin bör inte sintidsbehandlas med antibiotika. Men god hygien, bra sinläggningsrutiner, sintidbehandlingar med spenförslutare och/eller antibiotika använda på rätt sätt kan göra så att du slipper många mastiter i nästa laktation.
Hur får jag då kontroll med hjälp av provresultaten?
”Det viktigaste att ta hänsyn till är om smittan i första hand kommer från miljön runt korna eller om den sprids mellan korna."
När du har fått ett antal provresultat blir du medveten om orsaken till de juverhälsostörningar som finns. Det viktigaste att ta hänsyn till är om smittan i första hand kommer från miljön runt korna eller om den sprids mellan korna. Detta diskuterar du med din veterinär för att hitta de bästa åtgärderna som passar bäst för just din gård och dina förutsättningar.