Ofta pratas det om ekonomiska aspekter när man pratar om mastit, men inte kons välmående. Sprängande känsla i juvret, feber och upphörd aptit är några symtom som påverkar djurhälsan negativt och utsätter kon för lidande. Vi gräver djupare i hur kon påverkas och kikar på hur symtomen varierar beroende på vilken bakterie det är som orsakar inflammationen.

Feber, svullet juver och dålig aptit

Ofta syns mastit genom att mjölken blir förändrad och får flockor eller blir gul- eller gråaktig i färgen. Men symtomen kan se ut på andra sätt också:

  1. Svullet och ömt juver
  2. Feber
  3. Upphörd aptit
  4. Kon blir liggandes och kan inte resa sig
  5. Kallbrand i juvret

Det säger sig självt att det är ett väldigt smärtsamt tillstånd för kon och påverkar den övergripande djurhälsan på gården negativt. Beroende på vilken bakterie som smittat kon varierar symtomen. Det är ett tjugotal bakterier som kan vara orsaken till mastit, men det är några få som är allra vanligast.

Kolibakterier – snabb utveckling och i värsta fall död

Oftast utvecklar bakterier mastit på några dagar men om juvret blir infekterat med kolibakterier går det på bara några timmar. Den sortens inflammation kan liknas vid en lokal förgiftning. Delar av döda bakterier (endotoxiner på veterinärspråk) gör juvret svullet och kon febrig. Ofta går inflammationen över fort men andra gånger kan juverdelen inte räddas. I värsta fall kan kon till och med dö.

Smittsamma bakterier som kräver snabba åtgärder för att inte spridas

Stafylococcus aureus är en av de vanligaste bakterierna bland våra svenska mjölkkor. Oftast syns bara milda eller inga symtom alls, förutom höga celltal. Men ibland orsakar den häftiga och smärtsamma juverinflammationer.

En liten del av Stafylococcos aureus har ett enzym som bryter ner penicillin och påverkas alltså inte av det. De kan därför inte behandlas på något bra sätt. De kor som smittats av S. aureus gör då bäst i att lämna besättningen så att de inte sprids till fler.

Streptococcus agalactiae är en mycket smittsam bakterie som nästan bara trivs i kojuver. Finns den i besättningen ser man ofta många kliniska juverinflammationer med synliga symtom.

Specialbakterier som beter sig annorlunda

Det finns några specialbakterier som skiljer sig från de andra. Klebsiella-bakterier brukar komma som en följd av tveksam hygien i miljön. Speciellt kan det bero på tveksam hygien i hanteringen av såg- och kutterspån. Inflammationer orsakade av Klebsiella brukar inte svara på vanlig behandling och korna blir tyvärr ofta trespenta vad man än gör.

Trueperella pyogenes är en bakterie som ofta kommer i släptåg efter andra bakterier. Den växer tillsammans med andra bakterier och kännetecknas av att den bryter ner juvervävnaden och orsakar illaluktande sekret från spenen. Inte heller vid dessa juverinflammationer brukar man kunna rädda juverdelen.

Så varför får korna mastit?

Några detaljer som avgör om kon blir sjuk eller inte rör främst mjölkningen och hygienen.

Mastit uppstår när det kommit in fler bakterier i juvret än vad kon klarar av. Inflammationen är kons försvarsreaktion på när bakterierna växer till i juvret. En helt frisk ko klarar av att det kommer in en begränsad mängd bakterier i juvret, därför kan man säga att allt beror på två saker:

  1. Mängden bakterier som kon har runt sina spenar
  2. Kons förmåga att stå emot bakterier i juvret

Några detaljer som avgör om kon blir sjuk eller inte rör främst mjölkningen och hygienen. Här har vi sammanställt 6 fällor att undvika för att upprätthålla en bra juverhälsa på gården.

You may also like

När och hur påverkar värmen dina kor?
När och hur påverkar värmen dina kor?
30 september, 2021

Lena-Mari Tamminen är veterinär och forskare i epidemiologi på SLU. Hon arbetar med ett forskningsprojekt som har unders...

Mastit - hur påverkar det produktionen på din gård?
Mastit - hur påverkar det produktionen på din gård?
8 oktober, 2019

Mastit är den absolut vanligaste sjukdomen bland Sveriges mjölkkor och även den mest kostsamma eftersom den påverkar pro...

Vad innebär valresultatet för svenskt lantbruk?
Vad innebär valresultatet för svenskt lantbruk?
31 augusti, 2022

Edvard Hollertz. Utbildad agronom, följer det jordbrukspolitiska samtalet som ledarskribent på ATL. Just nu befinner vi ...