Villkorad läkemedelsanvändning (ViLA) inom mjölkproduktionen är ett kraftfullt verktyg för att stärka förebyggande djurhälsovård, främja den svenska livsmedelsproduktionen och förbättra veterinärresursernas tillgänglighet. Men för att ViLA verkligen ska leva upp till sitt löfte om hållbar djurhälsa och ökad självständighet för lantbrukare, krävs förbättringar som gör systemet mer tillgängligt och flexibelt. Här är varför ViLA är avgörande – och vilka förändringar lantbrukarna vill se.
1. Förebyggande djurhälsovård
ViLA skapar möjligheter för lantbrukare att själva, efter utbildning, behandla vissa sjukdomar som exempelvis juverinflammation hos kor och luftvägsinfektioner hos kalvar. Genom att ha läkemedel tillgängliga på gården kan lantbrukaren reagera snabbt vid sjukdomsutbrott och på så sätt minska sjukdomens spridning och påverkan.
Det förebyggande arbete som möjliggörs genom ViLA främjar god djurhälsa och stärker immuniteten i besättningen. Genom regelbundna besök av veterinärer för uppföljning och rådgivning, bygger ViLA upp en hälsoplan som säkerställer att behandlingsplanerna är optimala för varje unikt gårdssystem. Detta systematiska förhållningssätt kan minska kostnader för akutvård och förbättra djurvälfärden på lång sikt, vilket också bidrar till en ekonomiskt hållbarare produktion.
2. ViLA och svensk livsmedelsproduktion- en nödvändighet
ViLA bidrar till att öka lantbrukarnas självständighet och därmed stärka Sveriges livsmedelsförsörjning. Genom att själva kunna behandla djuren vid vissa diagnoser kan mjölkproducenter minska beroendet av akuta veterinärbesök och därmed säkerställa kontinuitet i produktionen. Detta är särskilt viktigt i dagens läge där svensk mjölkproduktion möter allt hårdare konkurrens från utländska aktörer, och pressen på självförsörjning blir allt större.
Den minskade antibiotikaanvändningen som ViLA möjliggör, tack vare den strukturerade och preventiva hälsoplaneringen, stärker dessutom Sveriges profil som en ledare inom djurvälfärd och livsmedelssäkerhet. Denna profilering är avgörande för att behålla svensk mjölk som en kvalitetsprodukt på den globala marknaden.
3. En del av lösningen på den rådande veterinärbristen
I en tid av akut veterinärbrist, särskilt på landsbygden, erbjuder ViLA en lösning som hjälper både djurägare och veterinärer. Genom att lantbrukarna själva kan utföra vissa behandlingar avlastas veterinärerna, vilka i sin tur kan fokusera på att ge stöd för mer akuta eller komplexa sjukdomsfall. Denna arbetsfördelning gör att veterinärer kan hantera fler besättningar, vilket är särskilt viktigt i områden med stor efterfrågan på veterinärtjänster och få tillgängliga specialister.
Veterinärbristen riskerar att förvärras, vilket gör att en vidareutveckling av ViLA och ett utökat förtroende för lantbrukarnas kompetens blir allt viktigare. Med ViLA kan veterinärernas kompetens användas där den gör mest nytta, medan lantbrukarna får de verktyg och den kunskap de behöver för att själva hantera enklare behandlingar.
4. Framtidssäkra för framtida generationers mjölkbönder
ViLA representerar en möjlighet att bygga upp en långsiktigt hållbar djurhälsa och stärka framtidens mjölkbönder. Genom att integrera förebyggande hälsovård i sin verksamhet och få ökad frihet i hanteringen av djurhälsan, kan nya generationer av bönder minska sin ekonomiska sårbarhet och öka sin konkurrenskraft. ViLA bidrar till att förbättra produktiviteten, minska sjukdomsfrekvensen och därmed skapa förutsättningar för stabilare inkomster. Den snabba tillgången till behandlingar är också avgörande för att kunna upprätthålla god djurhälsa, särskilt på mindre gårdar där tid och resurser kan vara begränsade. Genom att låta bönderna spela en större roll i djurens dagliga vård blir mjölkproduktionen både effektivare och mer flexibel.
Åtorp Gård
5. Förbättringsförslag från branschen
Trots ViLA:s många fördelar finns det förbättringsområden som mjölkbönderna anser skulle kunna göra systemet mer funktionellt och attraktivt- förslagen bygger på LRF marknadsundersökning från 2023 då ett 100-tal mjölkbönder intervjuades:
- Förenkling av dokumentationskraven – Många lantbrukare upplever att de administrativa kraven är betungande. En förenklad dokumentationsprocess skulle frigöra tid som annars kan läggas på djurens vård.
- Längre besöksintervall för större besättningar med god hälsa – Lantbrukare med större besättningar som uppfyller alla hälsokrav önskar längre intervall mellan veterinärbesöken. Det skulle inte bara minska kostnaderna, utan även minska den administrativa bördan och ge mer frihet i arbetet på gården.
- Utökat läkemedelssortiment för fler sjukdomstillstånd– Att inkludera fler typer av behandlingar och läkemedel i ViLA skulle ge lantbrukare större flexibilitet och minska behovet av akuta veterinärbesök.
- Tydligare incitament för förebyggande arbete – Många lantbrukare skulle välkomna ekonomiska incitament, såsom rabatter på ViLA-tjänster, för de gårdar som arbetar proaktivt och visar förbättrade hälsotal.
- Utbildning och uppföljning anpassad för gårdens unika behov: Anpassad utbildning och rådgivning för varje gårds specifika förhållanden skulle göra ViLA mer praktiskt tillämpbart och relevant för olika typer av gårdar och besättningar.
ViLA är en betydande resurs för att stärka Sveriges mjölkproduktion och lantbrukares självständighet. Men för att maximera dess potential behövs anpassningar som tillåter fler gårdar att delta och gör det enklare för lantbrukare att arbeta långsiktigt och effektivt. Genom att lyssna på lantbrukarnas önskemål och modernisera ViLA kan vi skapa en mer hållbar och konkurrenskraftig mjölkproduktion som stärker både Sveriges djurhälsa och livsmedelsförsörjning.