Ibland kan vi alla behöva en påminnelse om vad som är viktigt att tänka på vid kalvskötseln, därför har Agricam tagit fram lite tips och råd på hur du lyckas med dina kalvar. 

Dräktigheten 

Förberedelserna för att ge kalven en bra start i livet börjar redan hos den dräktiga kon eller kvigan. Att vaccinera de dräktiga djuren mot olika smittämnen under högdräktighet, gärna i samband med sinläggning, gör att deras kalvar får ett skydd mot kalvdiarré när de får i sig mammans antikroppar med den första råmjölken. 

Råmjölken är som vi vet otroligt viktig för kalven och med tillräcklig mängd högvärdiga proteinkällor i fodret under kons sena dräktighet skapas förutsättningar för kon att producera god kvalitet på råmjölken. 

Håll korna i lagom hull så blir deras kalvningar lättare. Det är även viktigt att kor och kvigor inte får kalciumbrist, det kan undvikas genom en lämplig sinkofoderstat och tillskott av kalciumstavar.  

Om det finns möjlighet att upprätta en särskild grupp för kor med tre veckor kvar till kalvning blir det lättare att anpassa deras foder efter de olika krav som ställs.  

Kalvningen 

Sträva efter att kalvarna ska födas i så ren miljö som praktiskt möjligt. Om det inte är möjligt att alla kor kan kalva i egen box så kan en praktisk lösning vara att ha en så kallad buffertbox där de kor som snart ska kalva går tillsammans. Man kan sedan flytta kon när man ser att hon börjar kalva till en ensambox i omedelbar anslutning till buffertboxen. Med hjälp av den här strategin blir det lättare att få de allra flesta att kalva i en egen ren box. 

När utdrivningsfasen av kalvningen har börjat kan man med fördel försiktigt känna efter i vilket läge kalven kommer i. Om man känner två framben med klövsulorna nedåt och ett huvud ligger kalven i normalläge och då kan kon med fördel sköta arbetet själv. Om man i stället känner två bakben med sulorna uppåt ligger kalven i ett baklängesläge och då bör man vara lite mer aktiv med att hjälpa kon och inte låta utdrivningen ta för lång tid. Då finns en risk för att navelsträngen kläms åt innan kalven kan andas själv. Andra fellägen bör hanteras av mycket van personal eller helst veterinär.  

När kalven väl är ute ska den ligga i bröstläge och torkas med halm. Kalven bör inte lyftas i bakbenen! Låt kon slicka på kalven. Ge kalven råmjölk så tidigt som möjligt. Tyvärr föds en stor del av kalvarna när ingen människa är närvarande. Då får man ge kalven råmjölk så snart man bara kan. Har de andra kalvarna fått ett bra råmjölksskydd minskar smittrycket och därigenom kan även de kvällsfödda kalvarna klara sig trots en för sen råmjölksgiva.  

För att kunna ge den bästa råmjölken till kalvens första mål är det viktigt att mäta råmjölkskvaliteten, det görs smidigt och enkelt med en BRIX-mätare. Till första målet bör man ge råmjölk med som lägst 22% men helst 25% på den skala som syns i mätaren. Råmjölk med lägre värden än 22% bör sparas till senare utfodringstillfällen.   

Sondning 

Om problem med diarréer är stort bör sondning av 3,5 – 4 liter mjölk till samtliga nyfödda kalvar övervägas. Annars bör sondning endast ske till de som inte kan eller vill dricka själva. Det kan även vara en god idé att flytta kalven så fort som möjligt från kon vid kalvdiarré av smittskyddsskäl. För kons och kalvens omedelbara välbefinnande är det dock bra om kon uppmuntras att slicka kalven eftersom det ger en bättre livmodersammandragning hos kon och även verkar positivt på kalvens värmehållning och hälsa.  

Råmjölkstips 

Den råmjölk som inte håller rätt kvalitet har fortfarande ett värde för de mål som kommer efter kalvens första. Även den så kallade övergångsmjölken som fås de första dagarna tjänar gott som näringsrik mjölk och ger ett visst skydd mot diarrésmitta.  

Som en kontroll av råmjölksrutinerna kan det vara bra att ta blodprov på friska kalvar mellan två och sju dagar gamla. Då bör värdet av totalproteinet vara så högt som möjligt men i alla fall 55-60g/l för att kalvarna ska ha ett fullgott skydd. 

Frys in råmjölken i små portioner i stora plastpåsar som går fort att tina med råmjölkens värde uppskrivet på påsen. Om många kalvar föds samtidigt kan det vara en bra idé att kyla ner överbliven råmjölk för snar användning i stället för att frysa in den.  

Sammanfattning 

Att större grupper av djur inom en begränsad yta ger högre risk för smitta att sprida sig är allmänt bekant och gäller i högsta grad även kalvar. På större gårdar föds förstås många kalvar och ofta föds alltför många under vissa perioder. Finns det många småkalvar samtidigt på en gård ökar kraven på goda rutiner när det gäller råmjölksutfodring och hygien både vid utfodring och i ströbäddarna.  Att tidigt upptäcka kalvar med diarré, hosta eller bara nedsatt aptit är av stor vikt. 

Kalvhälsoarbete tar därför aldrig slut men belöningen att se fina och starka ungdjur som klarat sin kalvperiod på bästa sätt är väl värt arbetet.   

  

Vill du läsa mer? 

Kalvportalen.se   eller Calfnotes.com 

You may also like

De lite äldre kalvarna
De lite äldre kalvarna
22 mars, 2023

Om kalven har hållit sig frisk den första kritiska perioden är mjölkgivan en viktig faktor för kalvens motståndskraft oc...