Juverinflammation, denna vanliga och besvärliga sjukdom, varför drabbar den dina kor egentligen? De flesta juverinflammationer orsakas av bakterier som kommer in i juvret och växer till där. Tre faktorer man brukar prata om när man diskuterar orsaken bakom juverinflammationer är kons nedsatta motståndskraft, miljöbundna bakterier och kobundna bakterier.

Mjölkko på gård
 
Ett typiskt exempel på när motståndskraften är nedsatt är när kon är nykalvad eller i brunst.

Nedsatt motståndskraft ökar riskerna för smitta

Grundorsaken till att kor drabbas av mastit varierar, men beror ofta på att kons motståndskraft är nedsatt. Ibland beror det på att en spene har blivit skadad, till exempel ett synligt spentramp. Men vanligare är att skadan inte är lika synlig, till exempel om den orsakats av ovarsam mjölkning.

Andra gånger beror den nedsatta motståndskraften på dålig hygien i foder eller vatten. När det finns bakterier eller mögelgifter i fodret och vattnet blir våmfloran rubbad så att hela kon påverkas och inte klarar av de bakterier som hälsar på i juvret.

Ett annat typiskt exempel på när motståndskraften är nedsatt är när kon är nykalvad eller i brunst. Då är hon känsligare för alla påfrestningar och får ibland juverinflammation som ett resultat av det.

Var kommer bakterierna ifrån?

De bakterier som finns i mjölken hos en ko med juverinflammation kan grovt delas upp i två grupper beroende på var de kommer ifrån.

Undvik miljöbundna bakterier genom att fokusera på att förbättra hygienen där korna går och ligger.

1. Miljöbundna bakterier En del mastitbakterier har ladugårdsmiljön som hemvist. Några av dem är tarmbakterier medan andra är jordbakterier från utemiljön som kommer in i ladugården, främst via träprodukter som spån av olika slag. De här bakterierna kallas för miljöbundna bakterier. Exempel på sådana bakterier är Coli, Klebsiella och Strept. Uberis. För att undvika att de bakterierna orsakar inflammationer borde du fokusera på att förbättra hygienen där korna går och ligger. Men lika viktigt är också att se till att korna mår bra och har bra motståndskraft eftersom dessa bakterier finns nära dem hela tiden.

 

Vid kobundna bakterier bör du lägga fokus på att hindra de friska korna från att smittas av de sjuka.

 
 

2. Kobundna bakterier Den andra gruppen trivs bäst i kojuver och sår. De här bakterierna kallas för smittsamma eller kobundna bakterier. För att undvika smittospridning borde du lägga mycket fokus på att hindra de friska korna från att smittas av de sjuka korna. Lättare sagt än gjort, men ofta fungerar det bra att gruppera djuren där det är möjligt och att låta utgallringen av djur styras mycket av vilka kor som bär smittan. Ibland kan du använda juverhälsoklasserna som en grov mätare på om kon har en smittsam infektion, men för att veta att du inte gör dig av med fel djur behövs bakterieodling via mjölkprov.

You may also like

Vid de här tillfällena är det smart och lönsamt att ta mjölkprov
Vid de här tillfällena är det smart och lönsamt att ta mjölkprov
18 februari, 2020

Mastit är den vanligaste och mest kostsamma sjukdomen hos Sveriges mjölkkor. Du kan själv ta reda på orsaken genom att t...

Utnyttjar du dina mastitprovsvar maximalt? Många gör inte det
Utnyttjar du dina mastitprovsvar maximalt? Många gör inte det
18 april, 2021

Det visar studentarbetet ”Bakteriologisk diagnostik som underlag för efterföljande åtgärder vid klinisk mastit hos nötkr...

6 fällor att undvika för en god juverhälsa på gården
6 fällor att undvika för en god juverhälsa på gården
20 oktober, 2019

Det är många faktorer som påverkar juverhälsan, men genom att arbeta systematiskt och hela tiden förbättra rutiner har n...