Många mjölkproducenter brottas med ansträngd lönsamhet. Gamla tankesätt gör rekryteringen till en onödigt stor kostnadspost men med en rekrytering på 25 i stället för 45 procent behövs ca 40 kvigor färre i en besättning med 100 kor. Extra kvigor kostar besättningen 100 000-tals kronor varje år och låser både kapital och arbetskraft.
Allt var inte bättre förr. I många mjölkkobesättningar var djurkomforten och kunskapen om djurens behov inte så utvecklad som idag. Därför valde man, för att vara på säkra sidan, att använda nästan alla sina mjölkdjur som rekryteringsbas. Den ofrivilliga utslagningen av mjölkkor som beror på sjukdomar, hältor och nedsatt fruktsamhet var betydande och därför seminerades alla djur med semindoser från mjölkrastjurar. På så vis ville man undvika brist på mjölkande kor.
I dag har vi ett annat läge. Tack vare forskning, bättre förståelse om kornas behov samt inte minst en teknikförstärkt övervakning av djurens välbefinnande har vi fått andra förutsättningar. Det har på en övervägande andel av gårdarna lett till möjligheten att korna kan få ett bättre och längre liv utan störningar från sjukdomar och annat. Med hjälp av smart teknologi fångas små ändringar i kornas beteende upp och tidiga åtgärder kan sättas in för att förhindra att djuren blir akut sjuka. Smarta system som underlättar övervakning av djuren, och därmed bondens vardag, är framtiden för en rationell mjölkproduktion ur alla aspekter och detta har vi bara sett början på. Vi har därmed fått en ny kommunikationskanal från djuren till oss som är verksam dygnet runt.
Är det då en fördel att korna lever längre eller ökar man risker för sjukdomar?
Det beror helt på vilka gårdar vi talar om – strategisk rådgivning är viktig. De gårdar som är noga med att följa upp sina djur och att kombinera förebyggande åtgärder med modern rådgivning kan utan problem hålla sina kor vid god hälsa under lång tid. Både produktionsrådgivning, besättningsorienterad veterinär rådgivning samt konsekvent kontroll av kor i känsliga perioder är värdefulla komponenter.
Att lägga upp en tydlig och långsiktig strategi för sin besättning är en viktig del i arbetet med att minska rekryteringen och öka hållbarheten i produktionen. En konsekvent strategi kan bland annat betyda att medellaktationsnumret ska öka till minst 3,5, andelen ”50 tonnare” bli fler och även att ”100 tonnare” bör dyka upp i resultaten. Vi vet att den potentiella produktionen hos en ko stiger till ett maximum under laktation 4 eller 5, för att sedan mycket sakta sjunka.
Men kostar inte allt detta pengar i en tid av pressad lönsamhet?
De flesta gårdar har ingen separat redovisning av hur mycket rekryteringsdjuren kostar och skulle bli förvånade då de ser vad rekryteringen kostar i foder, byggnader och arbete. Ett enkelt resultatmått kan illustrera detta: Fördela den totala mjölkmängden, inte per mjölkko utan på antalet hondjur i besättningen. Alltså producerande kor och rekrytering. Ju fler djur i rekryteringen, desto sämre blir resultatet, med stor variation mellan gårdar.
I våra svenska besättningar borde 25 % rekrytering vara ett rimligt mål. Genom detta kan man dra ekonomiska nytta av bättre hållbarhet och längre livslängd på korna. Då kan mer av intäkterna bli tillgängliga för företaget utan att först betala en överdimensionerad rekrytering.
Hur ska vi nå dit?
För att mjölkföretaget ska lyckas med en minskad rekrytering som följd av en ökad livslängd, krävs hög kokomfort, noggrann uppföljning av individuella djur, och god planering. Med hjälp av automatisk övervakning av aktivitet, ättid, idissling och liggtid på individnivå blir uppföljningen lättare och kornas miljö kan anpassas för ökad komfort. Planeringen kräver en målsättning mot en lägre rekrytering samt en väg dit. Det behövs både en semineringsplan och en rekryteringsplan. Hur många ska semineras varje månad/vecka och med vilka doser?Använd helst bara könssorterade doser till den fjärdedel med en viss säkerhetsmarginal som ska utgöra basen för detta. Använd köttras till de andra för att optimera intäkterna för förmedlingskalvar. Om hälften av era kor föder köttraskorsningar får era 100 kor en extra intäkt på minst 25 000 kr.